Såg ni intervjun med Liza Marklund på Nyhetsmorgon Tv4 imorse? Det har de senaste veckorna varit oundvikligt att läsa om den alltmer uppblossande debatten om att Marklund skrivit "Gömda" och hävdat att den varit "en sann historia". Jag läste boken för många år sedan och blev berörd, bestört och illamående över Mias historia. Som läsare kan jag inte låta bli att känna mig lite lurad, och finner att Marklund spär på främlingsfientligheten genom att i boken göra Mias nya pojkvän till en varm och trygg norrlänning när han i själva verket har chilenskt påbrå. Varför kände Marklund att historian skulle bli starkare genom att göra honom svensk? Trodde hon att läsarna inte skulle fatta lika mycket tycke för en chilenare som en svensk?
Marklund har gjort några fel vad gäller "Gömda", men hon förtjänar inte att bli utsatt för den häxjakt hon nu utsätts för av kvinnliga författare och bloggare. En av dessa är Åsa Mattsson som intervjuades i Nyhetsmorgon. Hon gav verkligen intrycket att att vara en allmänt arg person som är osunt avundssjuk på Marklund. Jag har googlat henne lite och mitt intryck av henne som en arg person verkar stämma, hon är förbannad på vd:n för Salong K (sajten där hon tidigare arbetat som chefredaktör), på ägaren av Salong K osv osv. Detta skrev hon en bok om. Vissa människor är sådana, de drivs av ilska och vissa finner tydligen så mycket styrka av den känslan att de skriver böcker om det.
Nu har de flesta inblandade och omskrivna i "Gömda" fått yttra sig i media, Mia, Mias familj och "Mannen med de mörka ögonen" och det verkar inte vara något tvivel om att Mia blivit dåligt behandlad, det är en sanning, och det är det enda viktiga i den här historien. Ingen ska bli slagen, inte ens en enda gång, och den som inte sätter stopp för en sådan handling är en liten människa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar